Vi kan bara hoppas..
Man märker hur han blir sämre. Han orkar knappt någon ting längre och gråter nästan hela tiden.
Man ser hur han sakta försvinner iväg och det finns inget vi kan göra.
Jag vet inte länger vad jag ska säga till Mamma. Det är för jobbigt.
Känns som vi forsöker undvika det , Men det funkar inte längre.
Bara man håller honom märker man hur han har blivit så svag sedan förre gången man höll honom.
Det vill säga på morgonen. Ibland piggnar han till och man hoppas att han har blvivt bättre.
Men det blir alltid sämre. Vi gråter mkt då. Då det går upp för oss att han tännker lämna oss.
Läkarna säger att han inte har så lång tid kvar. Dem vet inte ens vad det är han lider av.
Dom bara ser sakerna som händer och hittar inte något som kan hjälpa.
Så vi sitter bara och väntar och hoppas.
Hoppas att allt blir bättre snart.
Man ser hur han sakta försvinner iväg och det finns inget vi kan göra.
Jag vet inte länger vad jag ska säga till Mamma. Det är för jobbigt.
Känns som vi forsöker undvika det , Men det funkar inte längre.
Bara man håller honom märker man hur han har blivit så svag sedan förre gången man höll honom.
Det vill säga på morgonen. Ibland piggnar han till och man hoppas att han har blvivt bättre.
Men det blir alltid sämre. Vi gråter mkt då. Då det går upp för oss att han tännker lämna oss.
Läkarna säger att han inte har så lång tid kvar. Dem vet inte ens vad det är han lider av.
Dom bara ser sakerna som händer och hittar inte något som kan hjälpa.
Så vi sitter bara och väntar och hoppas.
Hoppas att allt blir bättre snart.
